Om forskningen

SKH:s forskningsområde är Konstnärliga praktiker. Det innebär bland annat att all forskning genomförs med utgångspunkt i konstnärlig praktik. De fyra ämnesinriktningarna som ingår i området är film och media, koreografi, opera samt scen och vi har ett femtiotal pågående konstnärliga forsknings- och utvecklingsarbeten.

Foto-Bengt Soderstrom Erik Gandini 1100x620.jpg

Konstnärlig forskning

Konstnärlig forskning är en "ny-gammal" genre och det finns en mängd exempel inom varje konstnärligt medium från tidigare perioder som skulle kunna betraktas som konstnärlig forskning. Idag rymmer den ett brett spektrum av undersökande och reflekterande praktiker, metoder och begrepp med konstnärlig förankring i arkitektur, bildkonst, cirkus, dans, design, film, fri konst, fotografi, konsthantverk, koreografi, litterär gestaltning, media, musik, opera, performance och scenkonst. Ny kunskap skapas genom att konstnärlig praktik orienteras mot forskningsfrågor och genererar koncept, processer, artefakter och föreställningar. Forskarna presenterar dessa för peers (kollegor inom konstfälten i och utanför akademin) och en bredare allmänhet via exposition. Exposition utgör ett nyckelbegrepp inom konstnärlig forskning, och innebär olika former för framställning, visning, gestaltning, presentation och dokumentation, där delar av eller hela den konstnärliga artefakten eller händelsen kan ingå, men också kompletteras av andra typer av kommunikation.

Om konstnärlig forskning – Vetenskapsrådet, Kommittén för konstnärlig forskning, 2019:

Konstnärlig forskning är praktikbaserad och omfattar alla konstarter. Forskningsresultaten gestaltas i både konstnärliga verk och textbaserade metareflektioner. Konstnärlig forskning ger kunskap om och utvecklar komplexa skapande processer; den prövar och vidareutvecklar metoder, teoretiska begrepp och materialiteter; den undersöker och fördjupar förståelsen av konstens fältspecifika möjligheter och utmaningar, samt hur konsten, ofta i samverkan med andra discipliner, bidrar till en ökad kunskap om de stora samhälleliga frågorna.

Anne Juren 1100x620.jpg

Exposition 

I SKH:s forskningsmiljö är exposition en integrerad del av det konstnärliga arbetet. Forskare presenterar sina begrepp, processer, artefakter och föreställningar för peers med hjälp av exposition där olika konstnärliga intentioner och riktningar kan tydliggöras. Varje forskningsprojekt måste alltså presentera (iscensätta, utställa, berätta, sjunga, koreografera och så vidare) sina resultat både rigoröst och konsekvent. Detta innebär att redogörelsen för forskningens insikter och resultat också kan göras i annat än skriftlig form. Mötet med den konstnärliga artefakten eller föreställningen blir ett centralt inslag i den kritiska genomlysningen av de estetiska, epistemologiska, etiska, politiska eller sociala dimensioner som arbetet innehåller eller påvisar. Detta ställer krav på att forskningen granskas kritiskt av peers som har kompetens att bemöta de påståenden och den argumentation som forskningsresultatet innehåller, ofta i en kombination av olika expositionsformat. Genom att utveckla olika format i vilka peer-granskning kan genomföras, adresserar forskning inom området också de utmaningar som uppstår när man formulerar och presenterar forskning i former som kommunicerar genom en konstnärligt gestaltad upplevelse. Forskningen inom området bidrar därmed också till att överskrida de gränser som befintliga former för publicering och spridning av forskning sätter för den konstnärliga forskningens ambitioner.

Forskningsområdet Konstnärliga praktiker

Forskningsområdet Konstnärliga praktiker utgår från konstnärligt utövande och skapande och den kunskap det genererar och utvecklar. Forskningen inom området genomsyras av gestaltande processer, kritiska möten och transdisciplinär dialog. Inom området utvecklas metoder som är integrerade i konstnärskapet och som leder till nya relationer till material, teknologier, samarbeten och till publiker. Samtidigt prövas de konstnärliga praktikernas gränsdragningar, de sammanhang inom vilka de artikuleras och gestaltas, deras ideologiska och institutionella ramar. Med dessa olika metoder och förhållningssätt stimuleras nya perspektiv med både estetisk, social och politisk bäring.

Den konstnärliga praktiken utgör grunden för den forskning som syftar till att skapa ny kunskap inom konstområdet. Forskningen reflekterar kritiskt över kunskapsbildningsprocesser och problematiserar områdets egna sätt att bidra med kunskap. Forskningen inom området uppmuntrar till en metodologisk mångsidighet som stärker konstnärlig praktik och förståelse. Metoderna utvecklas konsekvent i relation till projektens frågeställningar, och kan vara experimentella, improviserade eller oförutsägbara. På så sätt kan forskningen genom sina metoder bygga broar till andra kunskapsområden och ge nya intressanta inramningar åt transdisciplinära frågor. Forskningsresultaten är att betrakta som situerade förslag, snarare än empiriskt verifierade bevis, och tar sig uttryck i specifika konstnärliga lösningar, idéer och insikter. Resultaten bidrar till konstfälten, konstnärlig forskning och andra kunskapsfält med metodologiska insikter och möjligheter, nya verktyg som kan stödja eller utvidga konstnärliga uttryck, samt insikter som kan bidra till förståelsen av transdisciplinära eller samhälleliga frågeställningar.

Eli B_2.jpg

SKH:s forskningsområde är eklektiskt på så sätt att det är öppet för en mångfald av bidrag. Samtidigt kan det vara viktigt att identifiera forskningstendenser som inte ingår i området Konstnärliga praktiker. För det första kommer forskning som bedrivs helt och hållet teoretiskt eller utan bas i egen praktisk erfarenhet inte att ingå i området Konstnärliga praktiker. Inte heller kan forskning som använder konst för att illustrera ett eller flera av sina begrepp – eller forskning som i huvudsak är inriktad på konstarternas historia – betraktas som en central del av Konstnärliga praktiker. Även om forskning som utvecklar verktyg, material eller teknologier som kan stödja konstnärlig praktik kan vara central för att stödja och förbättra konstnärliga uttryck i sig så är den forskningen inte kännetecknande för området Konstnärliga praktiker – såvida kunskaperna inte utvecklats genom konstnärliga processer och metoder. Området Konstnärliga praktiker innefattar främst forskning som utförs med utgångspunkt i konstnärliga metoder och konstnärlig gestaltning. Det praktiska konstutövandet – och den relevanta expositionen av forskningsresultaten – är kännetecknande för området.

Spridning av den konstnärliga forskningens resultat och insikter

SKH använder sig i huvudsak av två olika databaser för att sprida, arkivera och/eller publicera konstnärlig forskning: DIVA och Research Catalogue.

DiVA

DiVA portal är en gemensam söktjänst och ett öppet arkiv för forskningspublikationer och studentuppsatser producerade vid över 40 lärosäten och forskningsinstitutioner.

Stockholms konstnärliga högskolans publikationsbas DIVA

RESEARCH CATALOGUE (RC)

Research Catalogue (RC) är en internationell flermedial databas för konstnärlig forskning. Doktorander, lärare och forskare på SKH ska registrera och publicera sina avslutade arbeten i databasen. Även studenter uppmuntras att använda RC för sin forskning.

Stockholms konstnärliga högskolas portalsida i RC

SKH har även en forskningsnyhetssida ( i expositionsformat) i Research Catalogue där vi lägger upp interna och externa seminarier. Besök "Research News!".

 

––

Foto: Bengt Söderström. The future through the present. Grasping current circumstances to anticipate an unpredictable future, Erik Gandini, Forskningsveckan 2018.
Foto: Cecilia Roos. 80 %-seminarium, Anne Juren, 2019.
Foto: Bengt Söderström. Case study 1 – Moving image storytelling and a space as a narrative tool, Eli Bø, Forskningsveckan 2018.