Dansens dag firades med dansglädjemobb på Sergels Torg

Det var FN-organet Unesco som 1982 instiftade Dansens dag – en temadag där alla som verkar inom dansen får visa vad den betyder för dem och för samhället.

För SKH kom idén att göra något storslaget på dagen fram ur en nätverksträff med gymnasieskolor där högskolans lärarstudenter gör sin praktik. Skulle man kunna samla alla skolorna till en stor hyllning till dansen och dansandet?

SKH anlitade koreografen Ingrid Corradini Andersö för att sätta ihop ett kort program som alla eleverna på skolorna fick lära sig. Hon har sedan besökt skolorna och lärt eleverna och studenterna koreografin. Musiken är skriven av Izza Gara och Venus Anon.

Nästan 130 elever plus studenterna på SKH:s ämneslärarprogram i dans samlades till slut på Sergels torg i solskenet och spred ut sig över torget i bästa flashmob-stil. Där dansade de både skolvis och i storgrupp, påhejade av såväl familj och vänner som massor med förbipasserande. Många hade nyfikna frågor om både evenemanget och dansarna.

Att mötas i dansen

Att det just var en så stor grupp som kom samman, från så många olika gymnasier, var en viktig del i planeringen. Ninnie Andersson, ämneschef för danspedagogik på SKH, menar att mötet mellan olika elever från sinsemellan olika gymnasier är viktigt – det skapar kopplingar och förståelse mellan eleverna som de som sedan fortsätter kan ta med sig ut i yrkeslivet.

– Ibland blir de olika skolorna som öar, de träffas sällan. Jag ser att SKH har möjlighet att stötta i att skapa mötesplatser för ungdomar och studenter som håller på med dans, och att stärka samverkan mellan högskolan och gymnasieskolan, förklarar Ninnie Andersson.

Josephine Björklund, adjunkt i dansdidaktik på SKH och en av de drivande bakom evenemanget, menar att det också blev en möjlighet för eleverna och studenterna att verkligen känna vilken inneboende kraft som finns i dansen och mötet i dansen.

– Det finns något oerhört kraftfullt i att mötas som man får uppleva som dansare och danslärare. Det är något vi kanske borde påminna varandra om oftare, säger Josephine Björklund.

Den kraften fick inte minst människorna på Sergels torg en solig onsdagseftermiddag känna av. Firandet blev på många sätt en manifestation för att synliggöra dansen och uppmana fler att ta del av den, både som publik och dansare. Kanske kan en danshyllning få fler att få upp ögonen för möjligheten att gå en högskoleförberedande utbildning i dans på gymnasiet eller högskolan?

– Barn behöver få möjligheten att möta dans redan som små och se att det går att välja det på ett högskoleförberedande gymnasieprogram, och sen som gymnasieelev se att det är ett möjligt yrkesval. Det är som ett kretslopp, en kedja av kunskap som behövs för att dansen ska leva och frodas i Sverige – från det lilla barnet till yrkesverksamma danslärare och danskonstnärer, säger Ninnie Andersson.