Un Vague Souvenir

Un Vague Souvenir är en personlig essäfilm där Alexander Öhrn träder i dialog med arkivmaterial filmat av hans avlidne far.

Burgundys landskap blir en plats för minnet: ett lyckligt familjeliv som utan förklaring, tog slut. Hans fars röst väcker bortglömda minnen och får Alexander att ifrågasätta sina minnen.

Filmen är en meditation över vad vi väljer att minnas, vad vi tillåter oss att känna, och de vi berättar.