Omphalos-Världens navel
Vår relation till naturen är färgad av vår kulturs materialistiska system som ställer människan i centrum, frånskild resten av biosfären.
Det är svårt nog att tänka om, ännu svårare att verkligen känna och agera annorlunda. Naturen upplevs lätt som en “scenografi” eller “kuliss” i våra liv.
Mitt eget invanda konstnärliga vokabulär är färgat av min kulturs antropocentriska tänkande. I verk och scenografier har jag reproducerat, som av bara farten, samma gamla ståndpunkt. Målet är här att ta mig bortom invanda definitioner av scenografi och natur.
Här kan paradoxalt nog den scenografiska kritikaliteten erbjuda nycklar, med sitt fokus på världs-byggande och förståelse för händelser mellan människan och objekten i hennes omvärd.