Integrerad Syntolkning som koreografisk inramning för konstiga och experimentella verk

Syntolkning är ett berättarformat som förmedlar visuella element till en blind eller synskadad person, vilket gör innehållet tillgängligt. När syntolkning integreras i en föreställning blir den en del av konstverket, och om det görs på ett bra sätt finns det ingen tydlig skillnad mellan syntolkning och det övriga material som framförs.

Jag är nyfiken på syntolkningens potential som ett vägledande verktyg för experimentella och konstiga verk. Jag värdesätter ordet ”konstig” eftersom det är det vanligaste ordet som folk använder för att beskriva mina verk och jag omfamnar det som en term för att förstå en genre av konstverk som ofta trotsar kategorisering och vägrar att vara lättförståeligt. Spänningen mellan att beskriva och att manifestera konst som till sin natur vill undvika att beskrivas är fascinerande. Genom den här forskningen vill jag utvidga och förhöja det format som syntolkning kan spridas genom, och förstå dess möjligheter att existera både som en tillgänglighetsgörande funktion och som konst.

Synen är subjektiv, men syntolkning försöker vara objektiv. Seendet påverkas av kultur, socioekonomisk status, ålder, ras och kön. För personer med synnedsättning är syntolkning avgörande för att få tillgång till konst, och för seende kan syntolkningen vägleda betraktandet, uppmuntra till kritisk analys och stimulera fantasin. Det är en möjlighet att öppna upp för att engagera sig i något som annars skulle reduceras till ordet ”konstigt”.

Under min forskning kommer jag att utveckla ett performanceverk där jag arbetar med koreograferade vokalister för att leverera syntolkning som komponerat och sjunget material. Syntolkning framförs traditionellt med stor kontroll och med ambitionen att skapa en *neutral röst*. Jag är intresserad av extrema och experimentella röster för att utforska emotionalitet i beskrivning. Hur kan koreografi upplevas, om inte visuellt? Vad är syftet och fördelarna med att integrera syntolkning i performance? Hur kan syntolkning fungera som en inramningsanordning för experimentella föreställningar? Vilken visuell information kan kommuniceras som syntolkning i en föreställning utan att använda text? Hur kan språket förstärka konstverket utan att minska dess förmåga att vara gåtfullt?

Projektets bidrag till forskningen vid SKH ligger i dess utveckling och artikulering av metoder för att integrera syntolkning, en större förståelse av fördelarna med att integrera syntolkning och dess potential att förnya detta forskningsområde som kommer att utvecklas genom konstnärlig praktik. Denna forskning syftar till att hedra den sociala modellen för funktionshinder, där en person endast är funktionshindrad av samhällets hinder. Den syftar till att decentralisera synhierarkin som ett dominerande sinne för att uppleva konst i det västerländska samhället och att främja en rättvisare publikupplevelse där det inte finns någon åtskillnad mellan vem som använder syntolkning eller inte.

Martin Sonderkamp

2025 - 2029

Louise Ahl Hemsida