Olof Halldin

Olof Halldin är anställd på  Stockholms konstnärliga högskola sedan 2012.

Bakgrund

Utbildad vid Stockholms universitet och Bibliotekshögskolan i Borås med grund i ämnena musikvetenskap, filosofi och litteraturvetenskap. Har sedan 1989 arbetat som förste bibliotekarie på Kungliga biblioteket (KB). Huvudsakligt arbetsområde har varit KB:s samling av efemärt material (ephemera = dagslända) bestående av 13 900 hyllmeter samt särskilt nationellt ansvar för samlingen om ca. 600 000 affischer. Mina kunskaper bottnar inte bara i min utbildning utan framför allt i den praktiska erfarenhet som 24 års arbete på Sveriges nationalbibliotek givit. Detta kommer sig av samlingarnas karaktär med ständig utveckling av samlande, beskrivande, bevarande och tillhandahållande. För att klargöra detta och vad det betyder för ett biblioteksarbete och bibliotek på SKH behövs här ett förtydligande:

Traditionellt är uppfattningen att bibliotek innehåller böcker och tidskrifter. I KB:s fall handlar det historiskt om alla sorters trycksaker där även publikationstyper som reklam, program, propaganda, kataloger och affischer ingår. KB:s bestånd av olika sorters material är sen begynnelsen på 1500-talet uppbyggt dels av handskrivet och tidigt tryckt material, dels genom 1661 års ”pliktleveranslag” vilken till KB samlat hela det svenska tryckta kulturarvet. Tillkommer gör förvärv av relevant utländsk litteratur inom främst humaniora samt stora delar av 1900-talets audiovisuella offentliggjorda sändningar. Samlingen kan jämte Riksarkivets samlingar sägas utgöra Sveriges ”minne” – och är en grundpelare för svensk demokrati och yttrandefrihet. Ursprungligen kom lagen till för att makthavarna skulle ha kontroll över det tryckta ordet.

Mitt huvudsakliga kunskapsområde är främst KB:s stora efemära samling. Den är ordnad ämnesvis och har av praktiska skäl undantagits från sedvanlig katalogisering och sökbarhet men där den sedermera blivit en skatt som på olika sätt nu långsamt synliggörs. Utmaningen har varit att tillgängliggöra ett material som ursprungligen inte skapats för långsiktigt bevarande. Den efemära karaktären av kort aktualitet och oftast sämre papperskvalitet har medfört att digitalisering varit en viktig metod för både bevarande och tillgängliggörande. Mitt bidrag kan sägas ha varit att dels samla in och uppordna materialet, men också att hitta metoder för sökbarhet genom registrering och digitalisering, något som kan tas del av via den nationella biblioteksdatabasen LIBRIS/Affischer. 

Affischen är också i högsta grad ett bildmaterial och ofta av konstnärlig kvalitet endera som illustration eller självständig bild, varför det varit viktig att hitta metoder att beskriva vad bilden som motiv förställer, men även dess upphov och den kontext i vilken den skapats. Då bildbeskrivning för sökbarhet varit en förbisedd bibliografisk teknik har arbetet med att utveckla en sådan varit banbrytande och utvecklande för mig som bibliotekarie. Spåren av min egen grundforskning gällande efemera och särskilt affischer och bilder kan ses här.

SKH

Från konstnärliga affischer och Kungliga biblioteket till Stockholms konstnärliga högskola och scenkonst och film/media är vägen delvis logisk eftersom det handlar om att via ett konstnärligt uttryck förmedla en berättelse eller en utsaga, och på så sätt överföra ett budskap, vare sig det är reklam, propaganda eller en gestaltad scenisk produktion.

2014 sammanfördes Stockholms dramatiska högskolas bibliotek med Dans- och cirkushögskolans samt Operahögskolans bibliotek - fast var och en på egen adress. Synergieffekter uppstod och min strävan har sedan dess varit att sammanföra samlingarna som ett bibliotek med fokus på SKH:s kärnämnen.

Bibliotek på konstnärlig grund

Jag fick 2012 möjligheten att bygga ett nytt bibliotek för en högskola vars historia sträcker sig från 1700-talet och Dramatens elevskola/Kungl. Teatrarne inklusive Operan samt långt senare även Dramatiska institutet, Koreografiska institutet och nycirkus. En sådan chans får man sällan, men just det att i en uppbyggnadsfas analysera, ta beslut och gestalta vad ett nytt bibliotek skulle bestå av, öppnade ögonen för att ett bibliotek där forskning och utbildning främst vilar på konstnärlig grund kräver ett annorlunda strukturellt tänkande för… - vad ska stå på hyllorna i ett bibliotek vars bestånd främst utgör inspiration som stöd för konstnärligt skapande, men förstås även dito forskning? Därmed gavs jag också möjligheten att påstå något som tidigare inte klargjorts inom biblioteksvetenskapen. Sett till ämnet konst som en övergripande term för all konstnärlig verksamhet, förvärvas till ett bibliotek vanligtvis litteratur som handlar om konst. Men på SKH forskas och utbildas främst i och genom konst. Det gör att det kan vara svårt för ett bibliotek att förutse vad som behöver tillgodose denna typ av verksamhet. Vad som helst kan användas för inspiration och kunskapsuppbyggnad där detta inte alls behöver vara inom det ämne som den konstnärliga praktiken eller forskningen utgår ifrån. Till och med boken som artefakt kan många gånger vara en resurs där litteraturen då blir en del i det scenografiskt konstnärliga gestaltandet. 

Ändå är det som numer står på hyllorna i SKH:s bibliotek resultatet av högskolans verksamhet och torde synbarligen utgöra just beviset på vad hyllorna ska fyllas med. Därmed blir samlingen jämte arkivet SKH:s ”minne” där de teoretiserande skrifterna samsas med de konstnärliga resultaten i form av faktaböcker, romaner och dramatik. Det svenska klassifikationssystemet för bibliotek (SAB) ger också vid handen att denna mix av det vetenskapliga och konstnärliga går att förena i ett och samma system även om vetenskapen dominerar. För vad är ämnet Skönlitteratur annat än just konstnärligt författarskap och resultat av en konstnärlig praktik dvs. konsten manifesterad. Ämnet som i stället handlar om skönlitteratur kallar vi i samma system Litteraturvetenskap.

SKH:s bibliotek består därmed inte bara av böcker inom kunskapsområdena scenkonst och medierad konst utan är även den självklara plats dit jag vill att man söker sig för olika slags informationsförsörjning. Här finns databaser, filmer, noter och pjäsmanus tillgängliga samt stöd för referenshantering och källkritisk kompetens. 

Dokumentation

SKH bedriver utbildning inom områdena scenkonst och film och media, men även forskning inom samma praktiker där resultaten behöver dokumenteras, arkiveras och synliggöras. Sett som en cirkel bidrar Biblioteket med kunskap som så småningom landar i resultat i olika slags publikationer och som sedan erbjuds via samma Bibliotek. Biblioteket och arkivet har här en viktig roll för sökbarhet, tillgänglighet och arkivering där min roll även inbegriper utveckling av dokumentation rörande avslutade forskningsresultat och forskningsdata. 

Konstnärlig forskning är en liten men ack så viktig del av svensk forskningsstruktur och SKH:s bidrag från utbildning till forskning kan tas del av dels via tidskriften VIS – Nordic Journal for Artistic Research samt publikationsserien X Position och publikationsplattformarna DiVA och Research Catalogue. De i DiVA redovisade resultaten överförs även till den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS samt vidare till den internationella databasen WorldCat. Med det sagt ser biblioteket till att SKH:s publikationer syns över hela världen.