Välkomstceremoni i modets och möjligheternas namn

På tisdagseftermiddagen samlades studenter och personal i SKH:s lokaler på Valhallavägen för att mingla, få information och tillsammans fira in att terminen har börjat.

Högt över studenterna, på en skakig saxlift, talade högskolans höjdrädda rektor Ellen Røed. Hon bad de nya studenterna att våga överkomma sina rädslor, prova nya saker, ibland misslyckas och inte minst – ta steget över konstformernas gränser och ta del av varandras kunskaper.

– Som student vid SKH kommer du inte att stanna kvar där du känner dig bekväm, som jag skulle ha gjort om jag hade stått på marken just nu. Vår styrka ligger i vår mångfald och i vår vilja att öppna upp och sträcka oss mot varandra, sa hon.

Efter talet fick studenterna fördjupa sig i högskolans rikedom av konstformer och utbyten, träffa studentkårer och forskning, och se ett smakprov av den konst som skapas här. Varmt välkomna önskar vi alla nya och gamla studenter, och ser fram emot ett läsår med många nyskapande idéer och samarbeten!

Rektors tal hittar du i sin helhet längst ner på den här sidan.

Rektor Ellen Røed stod längst upp på en saxlift och höll tal. Skakigt och nytt för henne – precis som konsten ska få vara under studietiden för studenterna, menar hon.

I tv-studion fick studenter bland annat testa vr-berättande.

I D-teatern visades bitar ur olika föreställningar och forskningspresentationer upp. Här Psykopomperna, en pjäs för mellanstadiet som var ett samarbete mellan mimskådespeleri- och scenkonstprogrammen våren 2025.

Doktoranden Erik Åberg var eftermiddagens konferencier.

Alva Jansson Harju visade ett laddat nummer på Cyrhjul.

Doktoranden Hendrik Quast använder sina erfarenheter av kronisk sjukdom som en del i sin ofta både humoristiska och avstötande forskning.

Förväntansfulla nya studenter samlade sig i foajén för välkomstceremonin.

Hela rektors tal översatt till svenska

Kära studenter och medarbetare,

Jag hoppas att ni alla kan se mig här uppe? Det var åtminstone tanken när vi planerade detta. Det kändes det som en bra idé. Nu är jag inte lika säker.

Mitt namn är Ellen Røed. Jag är konstnär och professor i film och media. Och rektor här på SKH. För att vara ärlig, så lider jag ibland av höjdskräck och jag måste erkänna att marken just nu känns lite väl långt bort.

Trots detta är det ett nöje att välkomna er till ett nytt läsår här på SKH. Och särskilt varmt välkomna till er som börjar era studier hos oss idag.

Vi är mycket glada och hedrade över att ha er här.

Som student vid SKH kommer du inte att stanna kvar där du känner dig bekväm, som jag skulle ha gjort om jag hade stått på marken just nu. Ofta kommer du att känna att din balans är osäker, att du är utsatt, att du kommer misslyckas.

Du kommer att möta denna sårbarhet på många sätt under din tid här. Och du kommer att lära dig att det är i den sårbarheten som du hittar den viktigaste meningen. Inte i perfektion, inte i kontroll, utan just i det ögonblicket när du inte kan vara helt säker. När du inte vet i förväg om något kommer att fungera, och när du känner dig utsatt för att detta verkligen är viktigt.

Du kommer att uppleva att något inte går som du tänkt dig, att en övning misslyckas, att en idé faller isär, att en lärare säger något som får dig att tvivla, att det du vill göra inte blir som du hade tänkt dig. Kom då ihåg att det är just i det som lärandet sker. Lita på den känslan. Och våga göra misstag. Att misslyckas. Att utsätta dig själv. Värdesätt ögonblicket när allt står på spel. Det kommer att skaka om och få dig att tänka på nya sätt. Detta är priset för att gå bortom det redan kända, för att utvidga verkligheten, för att skapa det som ännu inte finns, för att skapa konst.

Våga också dela dessa ögonblick med dina studiekamrater. För oavsett om arbetet sker i ateljén, ute i fältet eller i klipprummet, så är den konstnärliga processen beroende av att knyta an till någon annan, av relationer. Dessa relationer öppnar för experiment med vad som är verkligt, med hur vi kan kanalisera känslor, med hur vi tillsammans kan skapa utrymme och respondera när förvirring uppstår. För konst är något som händer tillsammans med världen, snarare än att något tas ut ur den eller skrivs om den. Det sker genom att vi bär det tillsammans.

Även om vi ofta är utspridda i olika byggnader i vårt dagliga arbete, samlas vi idag som en grupp för att mötas och hälsa på varandra. Så jag vill bjuda in er att ta en stund och se er omkring, hitta ett ansikte i publiken och knyta kontakt för ett ögonblick. Le. Känn igen varandra. Ni är nu en del av denna stora gemenskap.

Detta är en gemenskap bestående av högspecialiserade praktiker: opera, dans, danspedagogik, cirkus, skådespeleri, teater och film och media. Alla dessa ämnen har sina metoder och traditioner, men de kan inte existera ensamma och de utvecklas genom interaktion och samarbete, genom resonansen som uppstår när de möts, stöttar och berikar varandra genom samarbete.

Vid SKH utbildar vi konstnärer som är både extremt specialiserade och öppna för en komplex mångfald av praktiker som förenas i konstnärliga uttryck. Vår styrka ligger i vår mångfald och i vår vilja att öppna upp och sträcka oss mot varandra. Var och en av er bidrar med ett unikt perspektiv. Så utsätt er själva och utbyt perspektiv, genom samarbete och dialog, så att ni alla kan utvecklas och så att konsten, och därigenom samhället, utvecklas genom er. Jag uppmuntrar er verkligen att vara öppna mot varandra, att vara generösa med att dela era egna insikter och erfarenheter, och att ta del av varandras arbete, för detta är en gemenskap som bygger på att lära av och med varandra.

Konsten formulerar världen på nytt. Det kräver också förmågan att släppa kontroll, att hålla saker öppna, att låta det ofärdiga förbli levande. Konstnärliga processer handlar inte om säkerhet utan om att gå in i strömmar som kan desorientera, bryta kontroll och skapa ett gemensamt rum. Här kan demokratin andas. Det är ett sätt att motverka auktoritär logik, skapa utrymme för mångfald och öppna upp nya verkligheter.

Dessa aspekter av konsten är otroligt viktiga just nu, i en tid av djup global turbulens, präglad av krig och brott mot mänskliga rättigheter, med ökat tryck på demokratiska värden. Kom ihåg att ni som framtida konstnärer har en unik roll i att upprätthålla och vårda demokratin. För konst är en förutsättning för demokrati.

Återigen, varmt välkomna till SKH och till ett nytt läsår.