Ulf Rönnell
Adjunkt i rörelse

Ulf Rönnell

Avdelning: Institutionen för skådespeleri
E-post: ulf.ronnell@uniarts.se
Telefonnummer: + 46 70 498 84 32

Den möjliga kroppen

Akrobatik och rörelse är ett mångfasetterat träningsämne som syftar till att bygga upp kroppskontroll och kroppsmedvetenhet samt ge en teoretisk grund för fysiskt präglat samarbete. Träningen och tekniken kommer från flera olika traditioner. Tydligast är kanske cirkusens influenser, både i gymnastik och akrobatikträning, samt i parakrobatik – allt med en scenisk prägel. Även stråk från fysisk teater, modern dans, kontaktimprovisation och kampsport har färgat ämnet.

Den egna kroppen, samarbete samt säkerhet

Genom hela kursen i akrobatik löper tre trådar: förståelsen av den egna kroppen, samarbetet mellan två eller flera personer och säkerhet. Den förstnämnda handlar dels om att träna den egna kroppen och bli starkare och vigare och dels att ge kunskap om kroppens möjligheter genom att exempelvis lära sig att bära upp vikt och att bli lyft.

Den andra tråden, samarbetet, handlar om att kommunicera fysiskt och att vara tydlig i sina egna handlingar. Att känna, snarare än att fråga eller se, hur partnern arbetar och vad som sker. Konkret kan det handla om par-akrobatiska moment där fysisk kommunikation blir A och O för att kunna göra mer avancerade moment. Studenterna tränar fler sinnen än synen och lär sig tolka kroppens signaler – både sin egen och den andres.

Den tredje tråden, säkerhet, präglar de båda tidigare. En avgörande del är att kunna passa varandra i avancerade moment och att kunna kliva in och hjälpa när någon faller. Studenten lär sig förebygga skador och förutse risker. Dessa tre delar bygger tillsammans upp en förmåga att arbeta med tillit och att vara fysiskt ärlig i övningarna och i förlängningen i de konstnärliga processerna.

Akrobatik – trick eller verktyg

Många grundläggande delar i kursen är klassiska cirkustekniker: handstående, hjulning, två-man-hög och så vidare. Dessa tekniker tränas för att bredda studenternas möjlighet till fysiska uttryck. De kan exempelvis i en tradition av berättarteater konstruera en karaktär som plötsligt växer till två människors höjd eller gestalta en känsla, en akrobatisk dröm. Sick-sackandet mellan olika traditioner i undervisningen syftar till att tillgodogöra sig det bästa ur flera världar och bygga på det frigörande och kreativa snarare än att tradera en särskild estetik eller rörelsekvalitet.

Upplägg över fyra terminer

Akrobatik och rörelse löper parallellt med andra kurser under de första två åren av mimskådespelarutbildningen. Första terminen introduceras arbetet och teorierna med fokus på att slappna av och våga utforska kroppens möjligheter. Studenterna introduceras till att passa varandra. Egna spärrar identifieras och bearbetas och successivt byggs en kollektiv tillit upp. Termin två fokuserar mer på det sceniska med dans-akrobatik där arbete med längre koreografier, fraser förbereds och presenteras. Termin tre och fyra bygger sedan vidare på det första året, går tillbaka och repeterar och uppmuntrar till mer individuellt utrymme beroende på intresse eller behov.

Under det andra året presenteras även flera kortare moment med olika specifika fokus: kontaktimprovisation, scenkamp och luftakrobatik. Kontaktimprovisation för att fortsätta bygga på och fördjupa kommunikationen genom att hitta gemensamma lekar, lita till sina impulser och bygga den gemensamma tilliten. Scenkamp betyder här två olika moment, ett kring realistiskt iscensatt slagsmål – en kvalitativt annorlunda parallell till kontaktimprovisation – samt introduktion i teaterfäktning. I momentet luftakrobatik ges en introduktion till cirkusredskap som trapets, tyg och vertikal-rep. Detta för att tillgängliggöra fler delar av kroppen och fler delar av rummet genom att arbeta med höjden och helt släppa kontakten med golvet.

Sammantaget syftar kursen Akrobatik och rörelse till att utveckla studenternas fysiska potential och att ge verktyg för samarbete, fortsatt träning och utveckling efter avslutade studier.