Produktionsbild från After Work
Information
 

Hur berättar man om framtiden med bilder från idag?

2021-09-20

En dokumentärfilmare skildrar det som händer i samtiden, framför filmarens kamera, eller använder arkivmaterial för att skildra historien. Men hur kan samma slags verktyg användas för att skildra framtiden utan att falla in i spelfilm och science fiction-klichéer? Det är frågan som SKH:s Professor i dokumentärfilm, Erik Gandini, ställer sig i VR-forskningsprojektet The Future Through The Present, som den 30 september får en stor presentation på Den Danske Filmskole.

Den konstnärliga forskningen i projektet The Future Through The Present utgår från arbetet med dokumentärfilmen After Work, som har premiär 2022, och är ett samarbete med bland annat filmforskaren Jyoti Mistry och sociologen Roland Paulsen. Det är ett exempel på det Jyoti Mistry kallar ”research in and through cinema” – en filmares egen form av forskning, där den konstnärliga processen i sig arbetar fram tankar och teorier om både filmskapandet och samhället.

I fallet med After Work handlar det om vad som kommer hända när artificiell intelligens och automatisering tar över de flesta arbetsuppgifter som idag sköts av människor. För Erik Gandini rör det sig om en av samtidens stora existentiella frågor.

– Mängden arbetsuppgifter har egentligen redan minskat mer och mer, förklarar Erik Gandini.

– Varför har vi inte tagit möjligheten att arbeta mindre när vi har haft chansen? Det är som att vi inte kan tänka oss en vardag bortom lönearbete. Och det trots att en stor Gallupundersökning som genomförts i 140 länder visar att bara runt 15% av den miljard anställda som finns globalt tycker att deras jobb är engagerande.

När nu de närmaste decennierna kommer innebära att ännu fler arbetsuppgifter försvinner aktualiseras frågan allt mer. Vad kommer krävas av mänskligheten – inte tekniskt, utan när det gäller fantasi och föreställningsförmåga – för att klara av en verklighet utan jobb? Ett sätt att närma sig frågan, utifrån det konstnärliga forskningsprojektet, är att detaljgranska platser som redan idag brottas med frågor om ett överskott på arbetande människor. I den rika gulfstaten Kuwait, till exempel, är alla medborgare garanterade ett välbetalt statligt jobb, och alla enkla jobb utförs av utländska gästarbetare. Alla institutioner är extremt överbemannade, och folk sitter och låtsas arbeta, dag ut och dag in.

– Det är ett exempel på att ideologin att man ska arbeta är så stark, säger Erik Gandini.

– Man måste låtsas arbeta trots att arbete inte egentligen finns. Man leker kontor.

För Erik Gandini är möjligheten som konstnärlig forskning erbjuder, att undersöka den här typen av konstnärligt berättande utan att behöva kompromissa med marknadens krafter, en unik chans att hitta nya vägar som konstnär.

I Danmark, där presentationen kommer äga rum, är möjligheterna och forskningsmedlen betydligt mindre idag, men frågan om konstnärlig forskning alls ska bedrivas är också betydligt mer kontroversiell. På just Den Danske Filmskole genomförde studenterna stora protester mot vad de ansåg vara ett ”teoretiserande” av filmhantverket, som blev så kraftiga att rektorn i slutändan tvingades avgå. Erik Gandini upplever att det är en feluppfattning av vad konstnärlig forskning innebär att hävda att det går emot hantverkstraditionen.

–  Det handlar, i alla fall inte på SKH, om att ”ge upp” för att passa in i en akademisk mall. Det finns inget krav på att skriva långa akademiska texter, det är inte pamfletten som ska vara resultatet, säger han.

–  Det är snarare den slags undersökande arbete som konstnärer alltid har gjort, oftast underbetalt eller till och med gratis. Om akademin ser värdet av vår forskning, om de breddar synen av vad forskning är och ger vår konstnärliga forskning mer dignitet, så är det bara stärkande, enligt mig.