Skylt med SKH:s logga på fasad
Information
 

"Debatten om konstnärlig forskning ska föras utifrån korrekta fakta"

2021-03-19

Debattinlägg av professorer på SKH.

Debatten om den konstnärliga forskningens betydelse och roll i kulturlivet och i den akademiska världen blossar upp med jämna mellanrum. I somras gick till exempel debattens vågor höga i kölvattnet av Bogdan Szybers underkända doktorsavhandling.

Debatt om konstnärlig forskning är angelägen och vi välkomnar den, men för att den ska vara relevant och meningsfull är det viktigt att den tar avstamp i korrekta fakta. Därför ser vi det som ytterst angeläget att invända mot den beskrivning av forskarkompetensen hos professorerna vid Stockholms konstnärliga högskola (SKH) som konstnären och forskaren Jan Kaila ger uttryck för i en artikel i DN den 3 mars, i synnerhet som den nu fått spridning i Ulrika Stahres artikel om utställningen Experimentalfältet i Aftonbladet den 13 mars, då hon skriver om ”bristande forskningskompetens på Stockholms konstnärliga högskola” som Universitetskanslersämbetet skulle ha gett uttryck för.

Jan Kaila var en av de sakkunniga som på uppdrag av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) granskade SKH:s ansökan om att få utfärda konstnärlig examen på forskarnivå 2016. Ansökan beviljades och SKH har sedan dess fortsatt att bygga upp och förstärka den konstnärliga forskningsmiljön.

Daterad statistik
I artikeln i DN ifrågasätter Kaila utbildningsnivån hos våra nuvarande professorer och lektorer. Han påstår att det saknas adekvat forskarkompetens, att SKH inte följer den akademiska forskningshierarkin och att han förväntat sig att SKH skulle anställa fler lärare med doktorsexamen i konst.

Han ger sitt omdöme utifrån statistik över antalet disputerade professorer och lektorer som DN presenterar i artikeln. Denna statistik är daterad och till viss del missvisande. Jan Kaila utgår också från en formulering i UKÄ:s yttrande från 2016 där man uttrycker att det är angeläget att SKH ”framgent lägger stor vikt vid att säkra nödvändig konstnärlig forskarkompetens och erfarenhet vid rekrytering av lärare.”

Flera vägar till forskarkompetens
Begreppet ”forskarkompetens” är den springande punkten i det här sammanhanget. Det är häpnadsväckande att en person som Jan Kaila inte tycks känna till att forskarkompetens inom konstnärlig verksamhet kan erövras på annat sätt än genom att disputera.

Högskoleförordningen kräver inte doktorsexamen för den som anställs som professor inom konstnärlig verksamhet. (Högskoleförordningen kap 4 §3: Behörig att anställas som professor inom konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl konstnärlig som pedagogisk skicklighet.)
På så sätt ges möjlighet att anställa verksamma konstnärer med pedagogisk erfarenhet som arbetar under en period inom akademien. Tillsammans med de professorer som har en doktorsexamen upprätthåller och utvecklar de den konstnärliga kvalitén och den formella utbildningssidan.

Kvalitetssäkrade rekryteringsprocesser
Det är riktigt att alla professorer vid SKH inte har disputerat. Så här ser de korrekta siffrorna ut: SKH har idag 20 professorer varav sju har disputerat. Alla, både disputerade och icke-disputerade, har fått sin anställning genom kvalitetssäkrade rekryteringsprocesser och i enlighet med Högskoleförordningen kap. 4 §3.

Vi vill understryka att vi självklart ser värdet i att disputera på konstnärlig grund. Men vi vill samtidigt poängtera att likvärdig forskarkompetens också kan erhållas genom gedigen konstnärlig praktik och vi ser ett stort värde i båda dessa vägar till forskarkompetens.

Hörsammat UKÄ
I artikeln från den 3 mars kan man också få intrycket att endast tre av doktorandernas handledare vid SKH har disputerat. Sifforna kommer från UKÄ:s yttrande 2016 där myndigheten ville se en förbättring när det gällde detta. Dagens siffror visar att SKH hörsammat det som UKÄ önskade. Idag är 19 av 29 handledare disputerade. Även om det inte är ett krav att handledaren ska vara disputerad ser SKH det som en styrka och en förutsättning för att kunna bedriva konstnärlig utbildning på högsta nivå att professorskollegium och doktorandernas handledare har olika kompetens- och utbildningsbakgrund. 

Genomtänkt syn på forskningsmiljön
SKH har en genomtänkt syn på vad som utgör en kreativ och kunnig forskningsmiljö inom konstnärliga praktiker. I vår högskola har många professorer sedan decennier en stark konstnärlig verksamhet i en internationell kontext, flera har dessutom fördjupat sig och sin konstnärliga verksamhet ytterligare genom bland annat fleråriga doktorandstudier. Sju av SKH:s forskningsprojekt har de senaste åren beviljats stöd av Vetenskapsrådet.

Hela professorskollegiet är aktivt med egen forskning samt i utbildning av våra doktorander där utbildningen leds av en ämnesansvarig som är disputerad inom konstnärlig forskning. Professorskollegiet ansvarar även för kompetensutveckling i forskningsmetodik av hela lärarkollegiet men genomför också kurser och aktiviteter för det professionella fältet. Så har vi skapat en forskningsmiljö som både utvecklar vår högskola och det konstnärliga fältet i stort.

Vi är stolta över den forskarutbildning som ges vid SKH. Vi besitter en bredd av kompetenser och erfarenheter som är förutsättningen för vår högskolas framgång i att bedriva utbildning på samtliga nivåer.

Vi vet att för att undervisa och forska i konst behövs omfattande erfarenhet från egen konstnärlig praktik.

Vi står upp, med stöd i Högskoleförordningen, för att det inte finns något motsatsförhållande mellan kunskap erhållen genom konstnärlig praktik och kunskap erhållen via en akademisk examen.

Anja Susa, Professor i teaterregi
Bengt Bok, Professor i radioproduktion
Cecilia Roos, Professor i konstnärliga praktiker
Chrysa Parkinson, Professor i dans
Eli Bø, Professor i production design
Ellen J Røed, Professor i film och media
Erik Gandini, Professor i dokumentärfilm
Johan Scott, Professor i konstnärlig gestaltning
Johanna Garpe, Professor i scenkonst
John Paul Zaccarini, Professor i scen
Jon Refsdal Moe, Professor i dramaturgi
Kent Olofsson, Professor i scen
Klas Dykhoff, Professor i filmljud
Lena Hammergren, Professor i dansteori
Martin Sonderkamp, Professor i koreografi
Rebecca Hilton, Professor i koreografi
Tone Pernille Østern, Gästprofessor i samtida dansdidaktik
Wilhelm Carlsson, Professor i musikdramatisk gestaltning
Ylva Gustavsson, Professor i film och media med inriktning regi


Länk till artikeln i DN 3 mars (konto kan behöva skapas)

Länk till artikeln i Aftonbladet 13 mars