Information
 
Operahögskolan

Kerstin Perski 50 %-seminarium ”Den blindes käpp”- På spaning efter levandegörandets metodik.

Kerstin Perskis doktorandprojekt "Levandegörandets poetik" syftar till att utforska och tillämpa mer gränsöverskridande metoder vad gäller samverkan mellan textliga, musikaliska och kroppsliga element i skapandet av ett nytt musikdramatiskt verk med arbetsnamnet ”Gränsland”. Målet är att skapa bättre förutsättningar för att mötet mellan gestaltning och åskådare ska kunna genomsyras av en starkare närvaro och bli till ett levande möte i en samtida kontext, både vad gäller innehåll och form. Kerstin är doktorand i opera. Nu är det dags för hennes 50%-seminarium med titeln "”Den blindes käpp”- På spaning efter levandegörandets metodik

Forskare:
Kerstin Perski - doktorand i Opera, dramatiker och librettist

Huvudmedarbetare
Catharina Backman - tonsättare

Medverkande
Alexandra Buchel Zetterström - sopran
Olle Persson - baryton
Anita Agnas - ackordeon
Johannes Bergion - cello
Ola Denward - klarinett och basklarinett
Hedda Heiskanen - fiol, dan nhi, kamanche, nyckelharpa
Lars Ljungberg - slagverk

Om doktorandprojektet:

Levandegörandets poetik.

-  På spaning efter operadramat ”Gränsland” och transformationen av dramat via text, vokalt och musikaliskt agerande.

”Om man säger träd behöver man inte visa ett träd”, säger tonsättaren och regissören Heiner Goebbels i sin bok ”The aesthetics of absence”. Men, kontrar jag, att säga träd, när vi talar om musikdramatiskt berättande, räcker inte för att levandegöra dess gestalt och göra det närvarande, här och nu.

Frågan blir då vad detta levandegörande består av och hur jag som librettist och dramatiker kan hitta metoder för att närma mig det i mitt samarbete med tonsättaren men också med tidigt involverade sångare och instrumentalister. Metoder som innebär ett nödvändigt överskridande av traditionella yrkesroller och som kräver en omförhandling av vad som tillhör var och ens konstnärliga expertis och var gränserna behöver luckras upp.

Frågan dyker oväntat upp när jag betraktar Picassos målning ”Man med klarinett” som räknas som ett tidigt kubistiskt verk. Tavlan föreställer inte mannen med klarinetten, ändå ser jag honom eller snarare upplever honom i all sin sinnlighet. Innehållet- mannen och klarinetten- finns där, men transformerat till något annat, något som jag förväntas aktivt relatera till och som vill väcka mina egna associationer. På ett liknande sätt tänker jag att transformationen av de dramatiska nycklarna i ett musikdramatiskt verk mer aktivt skulle kunna relatera till och göra anspråk på åskådarens associationer till egna affekter och sinneserfarenheter.

En tidig ambition i projektet var att söka metoder för hur vi kunde arbeta mer ”inifrån-ut” i skapandet av ett nytt musikdrama samt hur vi i samarbetet kunde främja och behålla en aktiv koppling och en utforskande inställning till det framväxande innehållet för att aldrig hamna i att dramat och texten blev till en förevändning för att göra ”bara” musik. En röd tråd genom alla workshops har därför varit frågan om hur man kan behålla en öppen och ”skissande” inställning till både text-och musikmaterialet trots att det blir alltmer skrivet och komponerat.

Under 50 % seminariet kommer jag och mina samarbetspartners att presentera några av de metoder som tagit form mellan oss under en serie på fem workshops där vi arbetat med samma medverkande. I en live session kommer jag och tonsättaren Catharina Backman att arbeta tillsammans med sångarna Alexandra Buchel Zetterström(sopran) och Olle Persson(baryton) samt instrumentalisterna Anita Agnas(ackordeon), Johannes Bergion(cello), Ola Denward(klarinett och basklarinett), Hedda Heiskanen(fiol, dan nhi, kamanche, nyckelharpa) samt Lars Ljungberg(slagverk) med text- och kompositionsskisser ur det framväxande musikdramat ”Gränsland”. På detta sätt vill vi belysa några av de frågeställningar och begrepp som utkristalliserat sig för oss när vi undersökt hur vi kan transformera textmaterial och scenarion ur det tänkta dramat till musik, i en växelverkan mellan skrivet och komponerat material och de medverkandes egna uttrycksmedel. Merleau-Ponty beskriver i sin bok ”Kroppens fenomenologi”, hur en blind mans käpp inte längre är ett föremål utan en fortsättning på kroppen och en utvidgning av sinnena varigenom den blinda mannen förvärvar en värld. På ett liknande sätt skulle man kunna säga att vi i detta arbete förhåller oss till rösterna och instrumenten som en förlängning av våra medverkandes sinnen, varmed de kommer i direktkontakt med och gör innehållet i det framväxande musikdramat till ”sitt eget”.

Läs mer om Kerstin Perskis projekt innan seminariet: Den blindes käpp

Läs mer om Kerstin Perskis doktorandprojekt här: "Levandegörandets poetik"