Koncept och komposition

Forskningsområdet lyfter och artikulerar frågeställningar kring hur konstnärliga processer initieras, formas, genomförs och dokumenteras.

Idé- och begreppsbildning, dramaturgi, interpretation, metodutveckling och dokumentation är centrala termer, liksom områdets rubricerande kritiska begrepp, koncept och komposition, som förstås och aktiveras i vidaste mening. Forskningsansatsen ligger delvis i att vedertagna begrepp och praktiker (såsom interpretation och dramaturgi) omförhandlas och iscensätts som kritiska akter; områdets kunskapsutveckling består också i ett språkliggörande av outtalad eller praktisk kunskap. Vidare utforskas de synergier och friktioner som uppstår när olika discipliner, konstområden eller tolknings- och gestaltningstraditioner möts. Möjliga frågor är också hur konceptualisering påverkar det konstnärliga genomförandet, liksom de sätt som diskurs och konstnärlig verksamhet influerar och formar varandra. Kritisk och kreativ reflektion kring metod är strategiskt viktigt för att utveckla området, liksom frågor om dokumentation och disseminering.

Idé

Forskningsområdet undersöker idéer och idébildningar och hur de på olika sätt kan initiera konstnärliga processer och produktioner. Idéer kan också uppstå som resultat av en undersökande process och kan vara den kritiska tanke som ett verk/händelse uttrycker.

Dramaturgi

Dramaturgi tillämpas inom alla konstformer och kan definieras på olika sätt. Som kritiskt begrepp anspelar dramaturgi på såväl ”den goda berättelsen”, som verkets struktur och som dess form. Forskning inom området kan innefatta frågeställningar exempelvis kring tid, tempo, dynamik, kronologi, dekonstruktion, förskjutning och fragmentarisering.

Interpretation

Interpretation kan ses som ett aktivt förhållningssätt till idén och dess genomförande. Den kan förstås som en kritisk akt, lyssnande förståelse och tolkningsprocess i förhållande till uppförandekontext, historiskt sammanhang, genus och norm. Interpretation kan också innebära interaktion, översättning och transkribering mellan olika diskurser och läsarter och öppnar därmed för forskning inom olika ämnesområden som visuell, musikalisk, textuell, dramatisk, kroppslig, vokal och medial gestaltning.

Begreppsbildning och dokumentation

Begreppsbildning bidrar till kunskapsutveckling genom att språkliggöra outtalad kunskap och kunnande och möjliggör att kunskap delas, kritiskt granskas och förmedlas vidare. Begreppsbildning inom konstnärlig forskning kan utmana och omtolka befintliga normer, teorier och begrepp. Inom begreppsbildningen kan man bland annat undersöka hur konstnärliga förhållningssätt formar språket och vice versa. Med synen på språket som en maktfaktor kan forskningen ställa frågor om samspelet mellan konstnärliga förhållningssätt, metoder och omgivande normer.
Dokumentation är en del av den konstnärliga forskningsprocessen. Forskningen dokumenteras via den konstnärliga representationen och genom olika medier - där process, ny kunskap och konstnärlig gestaltning tillgängliggörs för kritisk reflektion och dialog. Området ger möjlighet att utveckla nya former och metoder för dokumentation i samspråk med forskningens behov.