Maria Johansson
Professor i skådespeleri

Maria Johansson

Avdelning: Institutionen för skådespeleri
E-post: maria.johansson@uniarts.se
Telefonnummer: +46 8 49 400 650

Skriva för att reflektera

I allt skapande arbete reflekteras i skapandet. Där provas teorier och skapas nya som måste bli arbetbara i situationen. I den kollektiva processen ska öppenhet råda. Allt det här är enkelt att förstå och att betrakta som sanningar och en naturlig grund för arbetet. Men fungerar det alltid? Råder öppenhet, lyssnande och inkännande? Vad gör vi när det inte fungerar? I ämnet Reflektion över praktisk kunskap tränas studenterna i kritisk reflektion.

Studenterna på våra grundutbildningar kommer till skolan med olika erfarenheter av yrkeslivet och av att ha prövat sin konstnärlighet i scenkonstsammanhang. Det gemensamma är att de har erfarenheter som i kursen Reflektion över praktisk kunskap kan lyftas eller problematiserats utifrån ett kunskapsperspektiv. Inom kursen tas studenternas berättelser till vara utifrån en viss frågeställning eller begrepp. Studenten får i uppgift att skriva om en särskild upplevd händelse utifrån det ovan beskrivna. Texterna läses av gruppen och under seminariet får studenten kommentarer och reflektioner över texten från de övriga i gruppen. Detta för att få nya infallsvinklar på det egna tänkandet för vidare skrivande över ämnet. Diskussionerna i gruppen ger nya infallsvinklar på det egna tänkandet vilket utvecklar det fortsatta skrivandet av ämnet i den egna berättelsen. Att reflektera över arbetet är en möjlighet till att få syn på vad som hände i arbetssituationer som inte fungerade. Eller, för den delen, de som har fungerat. Två reflektionsnivåer alltså, i och över.

För att reflektera över en situation behövs distans. Där är skrivandet ett sätt att tänka genom ett annat medel än det verbala. Skrivprocessen är en enskild akt, en långsam akt där det personen tänker blir formulerat i en fysisk handling, skrivandet.

Inom det praktiska kunskapsfältet skriver studenten i jag-form och i presens. Det ger studenten möjlighet att få syn på det egna agerandet i den beskrivna situationen och frågor kan ställas som: Vad hände egentligen? Hur handlade jag? Hade jag kunnat handla annorlunda?

Vid läsningen av texter skrivna på det här sättet förflyttas läsaren till den beskrivna situationen. Den framträder tydligt och direkt. Berättelsen blir ett exempel på erfarenhet som kan ställas i relation till andras erfarenheter och ger nya tankar till hur vi handskas med och i situationer. Det skrivna kan kommunicera över tid och är ett sätt att nå kunskap om våra yrkesbetingelser.