Lena Stefenson
Lektor i mimgestaltning

Lena Stefenson

Avdelning: Institutionen för skådespeleri
E-post: lena.stefenson@uniarts.se
Telefonnummer: +46 8 49 400 640

Att berätta med rörelse

Syftet med undervisningen i ämnet är att studenterna ska kunna agera avspänt i sceniska situationer och moment oavsett teaterform. Ämnet omfattar arbete både med rörelse och text. Ämnet karaktäriseras av att det till både metod och innehåll bygger på nyfikenhet och lust. Avspänning för att nå scenisk närvaro är ett annat viktigt ledord. Studenternas egen skapandekraft tas tillvara, och de handleds fram till sceniska resultat som redovisas i olika former på skolan och ibland även externt. Tid för reflektion och återkoppling ingår.

Ämnet hittar inspiration från olika scenframställningsmetoder med upphovsmän som Rudolf Penka och Keith Johnstone. Dansens releaseteknik och mimgestaltningens känsla för rörelsekvalitet är en annan inspirationskälla. Begrepp som scenisk realism och förhöjning utreds och återkommer ofta. Studenterna arbetar med både nytt, improviserat material och förelagda texter.

Ämnet förbereder mimstudenterna för de skiftande uppdrag de kan få efter utbildningens slut inom talteater, mim, fysisk teater, cirkus, performance och dans. Såväl den rörelsebaserade scenkonstens varierande skapandeprocesser och mer traditionellt rollarbete ryms inom ämnet.

Ämnet innehåller:

  • Improvisation. Övningar ur IMPRO-tekniken (efter Keith Johnstone) för att träna spontanitet, närvaro, scenisk fantasi och förmågan att skapa i grupp.
  • Avslappning/avspänning. Studenten tränar olika tekniker för att uppnå avslappning och avspänning i träning och gestaltning.
  • Processövningar i rörelsebaserad scenkonst. Utifrån olika sceniska utgångspunkter arbetar studenterna fram egna scener. En fråga som ställs är: Vad är en scenisk situation? När situationen är klarlagd väljer studenten en scenisk form/förhöjning för att arbeta fram scenen.
  • Gestaltning av text. I arbetet med textbaserade scener får studenterna möta ett mer traditionellt ”realistiskt” förhållningssätt och träna sig i att analysera sceniska situationer och viljor samt utföra ett rollarbete.
  • Sceneriets, kostymens, rummets betydelse för rollarbetet. Övningar i scenframställning där impulsen till hur en roll ska formas utgår från gesten, sceneriet, rummet, kostymen. Här ingår också karaktärsarbete med utgångspunkt i förelagda textscener eller framimproviserat sceniskt material.
  • Förhållandet Rörelse/Text. Övningar i hur text och rörelse kan samverka i byggandet av scener och pjäser. Vad berättas bäst med rörelse? När behövs det text? När kan texten respektive rörelsen fördjupa berättelsen eller situationen? Hur samverkar de? Praktiska övningar blandas med skrivövningar.

Mimgestaltning med fokus på dramaturgi och föreställningsskapande Vad är det som krävs för att göra en rörelsebaserad föreställning? Det är huvudfrågan i det här ämnet och undervisningen syftar till att ge studenten verktyg i arbetet med uppsättningar där uttrycksformen är rörelse. Med eller utan text som ledsagare. I hela uppsättningsprocessen är studentens konstnärliga frågeställningar den röda tråden. Från de allra första idéerna, till arbetet med manus, konceptets utformning, repetitionerna och fram till publikmöte. Ämnet är produktionsinriktat och i slutfasen kan produktionerna/redovisningarna se helt olika ut formmässigt.

Ämnet innehåller:

  • Idéskapande. Hur ser idéarbetet ut för att få in rörelse i den sceniska gestaltningen? Reflektioner över var idéerna uppstår. Undervisningen består av diskussioner, föreläsningar, korta skrivuppgifter och praktiska övningar.
  • Process. Erfarenhetsbaserad introduktion i olika arbetsprocesser och reflektion över hur de kan påverka resultatet. Val av vilken process studenten vill använda sig av.
  • Olika dramaturgiska modeller och deras tillämpning på rörelse. Introduktion och skrivövningar blandat med sceniska övningar.
  • Rörelsens egen dramaturgi. Tempo, rytm, bildtänkande. Vilka spelsituationer passar för rörelse? Rörelsens förhållande till rummet. Praktiska övningar.
  • Manusarbete för rörelse. Reflektion över att skriva manus för rörelse. Vilka scener bärs framåt utan ord och när är i stället ord bättre? Skrivuppgifter och praktiska övningar.
  • Regi. Hur ska jag tänka och koreografera rörelsescener? Vad betyder valet av aktörer – ska jag arbeta med mimskådespelare, skådespelare, dansare eller akrobater? Vilken process vill jag arbeta i? Hur ger jag min konceptidé koreografiskt liv?